kanske snart..

Ja, självdistansen lyser med sin frånvaro.. känner mig bitter och upprörd.. Jävla shiit!! Nä, nu får det vara nog.. nu får det fan va kul!! ååhh, Tänk om man slapp denna metakognitiva förmågan och istället bara accepterade sin metala status... Det tär på mig att man skall kunna välja, kan man välja hur man mår? Är jag en konsekvens av min uppväxt eller är jag en produkt av mina val? Finns det något som kan ta bort frustrationen.. skulle vara snällt om du ville hjälpa till!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0