MenVaFaaan

Jag trodde att drömmar skulle besannas
att kärlek skulle överleva allt
att förtröstan inte behövdes
att jag skulle bli något fantastiskt
jag trodde på livet
litade på världen, ibland
kanske är det dags att växa upp nu
inse att drömmar är bara drömmar
kärlek bara en känsla
förstöstan tillräcklig
och att inget är fantastiskt
kanske är det inte bittert att förstå att livet är så
Men hur ska jag kunna leva utan att lita,

så jag slutar leva en stund, en sekund, en dag.